För att ladda en hagelpatron är det ett antal moment som ska genomföras. De flesta ladd-apparater har 5 (i något fall 6) stationer där ett eller ibland flera moment utförs på respektive station. Tomhylsan startar på station ett och förflyttas vidare genom stationerna för att slutligen komma ut som en färdig patron från den sista. Beskrivningen nedan följer gången vid laddning med den Ponsness / Warren-apparat som visas under fliken "Utrustning" men momenten är i stort sett lika även för andra laddapparater.

Precis som vid laddning av metallhylsor är första steget att kalibrera hylsan. Det som kalibreras är egentligen bara culoten och momentet är väldigt likt det när man pressar eller kalibrerar en rak pistol- eller revolverhylsa. Culoten är så pass mjuk och eftergivlig att man inte behöver använda något hylsfett. I vissa apparater stöts även den avskjutna tändhatten ut här men det vanligaste är att detta görs på station två.

På station två får tomhylsan en ny tändhatt. Handtaget på laddapparaten manövreras uppåt och nedåt. I det ena ändläget stöts den gamla tändhatten ut och i det andra sätts den nya. På enklare laddapparater får man själv placera en ny tändhatt på ett mothåll (en liten kopp) medan mer avancerade apparater har magasin som automatiskt för fram den nya tändhatten.

De flesta laddapparater är konstruerade så att momenten krutpåfyllning, ny förladdning och påfyllning av hagel samtliga görs på station tre.

Någonstans överst på apparaten finns två behållare, en avsedd för krut och den andra för hagel. Krutpåfyllningen sker genom ett rör, när en spak förs åt ena sidan levereras en given krutmängd från behållaren ner i hylsan. Mängden krut bestäms av den bussning (volymmått) som för tillfället är installerad i apparaten. Laddapparater brukar levereras med ett antal olika krutbussningar och här får man prova sig fram till den mängd (vikt) som olika bussningar levererar med olika krutsorter. Till vissa laddapparater (speciellt de mer avancerade och därmed dyrare) finns justerbara krutmått att skaffa som tillbehör.

När krutet är påfyllt ska förladdningen eller plastkoppen sättas. På en liten arm finns en sorts tratt (wad guide). Som det engelska namnet antyder ska den styra in en förladdning (wad) mot hylsmynningen och därifrån trycks den ner över krutet med hjälp av påfyllningsröret. Vissa apparater har här en avläsare där man kan avgöra med vilken kraft krutet komprimeras.

Hagelpåfyllninh sker på liknande sätt som för krutet. Spaken förs åt motsatt håll och en portion hagel fylls på i hylsan. Ett antal hagelbussningar medföljer apparaten och man får prova och väga på samma sätt som med krutet.

På station fyra görs ett moment som kallas förstukning. Alla apparater (som jag känner till) utför ”tillslutningen” av hagelpatronen i form av en stjärnstuk. Stjärnstukning görs i två steg, förstuk-ning och slutstukning.

Förstukning innebär att man ungefär till hälften trycker ihop hylsmynningen med de flikar som ska bilda stjärnan. Verktygshuvudet på stationen ställer själv in sig för att passa i de flikveck som ursprungligen fanns på hylsan och patronen får en veckad spetsig kon framtill. Beroende på om patronen ska ha en 6- eller 8-flikig stuk kan huvudet skiftas.

Det sista laddmomentet, som utförs på station fem, kallas slutstukning. Den på station fyra till hälften stukade hylsan trycks till och om inställningarna är rätt gjorda kommer det ut en färdig patron med en vacker stjärna som helt sluter till i toppen.