Fördel med swaging - gör den vikt du vill

Swaging har stor potential för den som vill experimentera med olika former, typer och vikter av kulor. Med samma verktygsuppsättning kan man variera sig i det närmaste oändligt, den enda begränsningen är spetsens form (ogive) som bestäms av point forming-verktyget. Men även här finns viss valmöjlighet, även om spetsens radie är given kan man göra den lång och spetsig eller kortare och lite trubbigare. För att läsaren ska få en uppfattning om möjligheterna följer en beskrivning av ett axplock av kultyper som kan tillverkas.

Noslers partitionkula med sina två blykärnor och en mellanvägg är för de flesta välkänd. En motsvarande jaktkula är ganska lätt att själv göra. Istället för en blykärna gör man två mindre. Trä på en lagom stor mantel bakvänd över den första (bakre) blykärnan och tryck ner den så som beskrivits under core seat-momentet. När det är gjort trycker man nästa (den främre) blykärna på samma sätt och därefter färdigställer kulan med att forma till spetsen.

Den här tekniken gör det möjligt att på många olika sätt kombinera flera mantlar och blykärnor i samma kula. Den innovative kan säkert hitta på en mängd nya och intressanta använd-ningsområden.

Den som av någon anledning vill skjuta lättare kulor än vad som är normalt i en viss kaliber kan självfallet tillverka sådana. Problemet är att kulan då blir väldigt kort och följaktligen får låg ballistisk koefficient. Ett sätt att göra en för kalibern lätt men ändå normallång kula är att byta ut en del av blyet mot maizenamjöl. Tryck i lite bly i botten av manteln, därefter maizenamjöl och sist lite bly i toppen. Forma till kulan och du kan nå hastigheter som normalt inte är möjliga utan att överskrida tryckmax.

Det normala när man hobbymässigt sysslar med kultillverkning är att man köper färdigdragna mantlar i några kalibrar från en tillverkare. Mantlarna kan sedan kapas till önskade längder och med hjälp av handverktyg, inom rimliga gränser, även dras till andra diametrar. Men för den som vill prova något annat kan man till vissa kalibrar hitta skjutna tomhylsor som passar som mantlar.

Ett sådant exempel är .222 Remington eller AK-5 hylsor. Om hylsan kapas till rätt längd och därefter dras i ett dragverktyg får man en mantel som passar perfekt till att göra kulor i kaliber .375. Om samma hylsa dras ytterligare en gång passar den till att göra 9,3 mm-kulor. Tänk er själva vilket huvudbry som kan uppstå den dag någon i slaktboden hittar en uppsvampad kula i älgkroppen och sedan får syn på att det sitter en avskjuten tändhatt i botten på den.